Här är jag!

Imorgon är det onsdag och jag måste tillbaka till skolan (suck!!!!!!). Jag har skolkat de här två senaste dagarna från skolan bara för att jag inte pallar plugga, bara för att jag inte orkar kliva upp på morgon, bara för att jag inte vill åka till den där döda byn som skolan ligger i och absolut för att jag inte vill träffa mina halvdryga klasskamrater och lärarna. Tur ändå att imorgon är en väldigt lugn dag. Nu när detta är första inlägget så vill jag inte att läsarna ska tro att jag försöker vara en kopia av Kissie. Som är elak och skiter i allt. Mina läsare ska veta att jag är en tuff kvinna med världens bästa självförtroende. Jag kan det jag vill kunna! och jag gör vad jag vill utan att fråga eller bry mig om någon gillar det eller inte. Trots detta ska folk veta att folk med bra självförtroende kan också ha det jobbigt ibland. Jag tycker att folk ska veta mer att det är okej att gråta fast man är oftast stark som person. Jag t ex har jobbigt med att hinna med skolan, att orka fara dit och att jag vill söka skola utomlands nästa år. Fast för tillfälligt min svaghet så är jag ändå samma gamla Jenny så står för det hon tycker och låter ingen ta ner henne. ”I was born to be this woman!”  Jag är fortfarande stark där inne i mig!